Mycket händer på 5 år
Jag sitter och undrar och fantiserar om vart jag befinner mig och hur mitt liv ser ut om 5 år. Var bor jag, tillsammans med någon eller själv? Vad jobbar jag med? osv...
Jag var på arbetsintervju idag och nu ställer jag mig själv frågan ; Vill man vara säljare eller inte? Arbetsintervjun just för att bli säljare, en som kör face-to-face då och inte bakom en telefon (vilket jag testade typ 2 halva arbetspass och inte alls var min grej).
Att ha en lön känns rätt akut just nu och att att han berättade att man dessutom åker iväg på flera små säljarresor under sommaren, inom landet, gjorde mig lite smått sugen på att nappa faktiskt. Men man måste vara stark som säljare och inte ge upp, är man vek eller så är det inte ens någon idé att ge sig in i jobbet.
Förutom att vara på arbetsintervju idag har jag gått runt i stan lite grann med Chio, hon fyller år imorgon men har halsfluss. Var ju planerat att fira till helgen, på fredag, men vetefan hur det blir asså. Verkligen synd.
Minns att jag också var hur sjuk som helst när jag fyllde 18, då hade jag över 40 graders feber och att gå en bit bort på gatan där jag bodde för att äta var hur ansträngande som helst så det var egentligen det enda jag gjorde den dagen förutom att sova.
Jag var på arbetsintervju idag och nu ställer jag mig själv frågan ; Vill man vara säljare eller inte? Arbetsintervjun just för att bli säljare, en som kör face-to-face då och inte bakom en telefon (vilket jag testade typ 2 halva arbetspass och inte alls var min grej).
Att ha en lön känns rätt akut just nu och att att han berättade att man dessutom åker iväg på flera små säljarresor under sommaren, inom landet, gjorde mig lite smått sugen på att nappa faktiskt. Men man måste vara stark som säljare och inte ge upp, är man vek eller så är det inte ens någon idé att ge sig in i jobbet.
Förutom att vara på arbetsintervju idag har jag gått runt i stan lite grann med Chio, hon fyller år imorgon men har halsfluss. Var ju planerat att fira till helgen, på fredag, men vetefan hur det blir asså. Verkligen synd.
Minns att jag också var hur sjuk som helst när jag fyllde 18, då hade jag över 40 graders feber och att gå en bit bort på gatan där jag bodde för att äta var hur ansträngande som helst så det var egentligen det enda jag gjorde den dagen förutom att sova.
Kommentarer
Trackback
